|
om Gaj...
LP1 Whyalla´s Garay
Australian kelpie
reg.nr: S14259/2008
född: 19 december 2007
hälsa: HD A+A, AD ua, Patella grad 0/ua, kastrerad våren 2010 pga av förstorad prostata
MH: genomförd (1:a på skott) Arvika BK
Meriter: LP1 2010, uppflyttad till lägre klass spår 2010, godkänd anlagsklass viltspår 2011, HP och BIR-valp, CK och BIR officiell utställning, godkänd exteriörbedömning vid korning 2010, klubbmästare i lydnad Motala BK 2010 (snitt 9,175 klass 1)
Gaj är uppfödd av Marika Elmersson, Whyalla´s kennel i Gunnarskog utanför Arvika. Jag hade tjatat och gnatat på älskade maken i nästan två år innan jag lyckades få hem Gaj. Han tyckte nämligen att det räckte med en hund! Jag kan inte exakt förklara varför jag bytte ras och ville ha en kelpie. Det var inte, som en del kanske tror, att det var ett "säkert kort" till framgång på tävlingsbanorna. Nej, jag är ingen tävlingsmänniska på så sätt, men visst ville jag ha en lite mer träningsvillig hund än den synnerlige envisa welsh jag redan hade hemma. Att kelpien är en glad, pigg och social hund i lagom storlek var nog det främsta skälet ändå...
Första gången jag la märkte till en kelpie, var en bild på en svart vacker kelpie, polishunden och bombhunden, Cefeus Zeus. Gissa om jag blev glatt överraskad när jag upptäckte att Zeus är farfar till Gaj och hans syskon.
Gaj är tre år och förgyller (och förpestar med tugg och bus) tillvaron här hemma. Vi har gått olika kurser och meningen var egentligen att Gaj och jag skulle satsa på agilityn. Tyvärr har jag fått artros i höger knä och vi fick sluta med agilityn innan vi knappt kom igång. Synd, för jag tror att Gaj verkligen kunde bli en riktigt duktig agilityhund, men att springa runt på en agilityplan en omöjlighet för mig numera.
Nu tränar vi mest lydnad och spårar i skogen. Vi har tagit lydnadsdiplom, LP1, i lydnadsklass 1 och är uppflyttade till lägre klass spår. Målet för 2011 är start (och förhoppningsvis uppflyttning) i lägre klass spår och i lydnadsklass två. Jag har låtit Gaj testa på lite viltspår också så kanske provar vi anlagsklassen nån gång också. Vi skyndar långsamt framåt, viktigast är ju förstås att ha roligt tillsammans.
| 
